Skip to ContentSkip to Navigation
Over onsFaculteit der LetterenOrganisatieBestuur, afdelingen en medewerkersAfdelingenAfdeling Europese talen en culturenIASS 2016

Transit ´Norden´ och ´Europa´

Transit Norden och Europa
Transit Norden och Europa

Det har ofta reflekterats över Norden och Europa. Båda geografiska områdena inkluderar olika stater och nationer. Men det har alltid funnits en nästan osynlig gräns mellan det som är norr och det som är söder. Norden och Europa har genom seklerna följts åt, gett varandra en transit eller passerat och överskridit varandras gränser. Efter 1989 blev Norden alltmera en självklar del av Europa. Den svenska modellen var länge en förebild för Europa, även för länder utanför Europa. Mot bakgrund av globaliseringen har Norden och Europa hamnat i en övergångsfas, en transit, där samarbete på olika områden har återupptagits eller inletts. Kommer det att bli av bestående karaktär eller blir det en kort transit där månen ’Norden’ snuddar vid planeten ’Europa’? Dessutom förändras Europas gränser hela tiden. Vad är Europa, vad är Norden? Hur förhåller Norden sig till Europa och tvärtom?

Även inom humaniora återspeglas omvärldens transitioner och gränsöverskridanden. Inom discipliner som kultur, litteratur och språk har pendlingen mellan det internationella och nationella alltid gjort sig gällande, alltsedan grundandet av de akademiska disciplinerna och utbildningarna.

‘Transit’ inom humaniora

Inom litteraturvetenskapen och litteraturhistorieskrivningen utvecklades kring 1800 jämförande litteraturvetenskap bredvid nationellt orienterade riktningar. Goethes ´världslitteratur´ fick under 1800-talet konkurrens av den nationella litteraturen. I slutet av 1900-talet myntades begrepp som ‘cultural transfer’ och ‘histoire croissée’. Det har alltid funnits nationellt orienterade rörelser versus internationellt orienterade. I början av 2000-talet fördes å ena sidan i olika länder kanondebatter, å andra sidan fanns det redan en tendens till att skriva transnationella litteraturhistorier. Om man definierar transnational litteraturhistorieskrivning som ‘mapping and following flows of literary texts (translated or not) across national, linguistic, ethnical and/or temporal borders and placing authors, texts and/or genres in global, national and local contexts, as well as describing the influence of changing contexts on literary capital’ , så är både Norden och Europa lämpliga territorier att undersöka.
Frågor man kan ställa här är ur vilket perspektiv man skriver en sådan transnational litteraturhistoria: ur centrumets perspektiv eller periferins? Vilken diskurs kommer att vara ledande? Eller ska vi inkludera bägge perspektiven? Indelningen mellan centrum och periferi har invaderat den litteraturvetenskapliga diskursen. Utifrån ett institutionellt perspektiv har kultur, litteratur och språk blivit indelade i perifera och centrala entiteter.

Kulturförmedling

I många av de små språkområdena utges procentuellt mer översatt litteratur än inhemsk litteratur.
Det implicerar att kulturförmedlarna har en stor roll i produktionen av litteratur. I en transnational litteraturhistoria kan deras insatser synliggöras. I det sammanhanget är t ex databaser och översättarbibliografier av stor betydelse för att få information om dessa mestadels osynliga aktörer i det litterära fältet. Till saken hör att digitaliseringen har blivit ett viktigt instrument för de olika aktörerna.

De stora migrationsvågorna efter andra världskriget har också ändrat samhällena i Europa och Norden. Migration är inte något nytt, folkvandringar har ägt rum i alla tider. Vikingarna, göterna och handelsresanden under Hansa-tiden, upptäcksresorna, de religiösa flyktingarna på 1700- och 18-talen, the Grand Tour, den europeiska utvandringen til Amerika på 1800 och 1900 talen, studentmigrationer – med Linné som ett fint exempel – har format vår syn på världen och historien. Alla dessa migrationer har haft inflytande på kultur och språk. Europa och Norden har haft olika ´lingua franca´ under tidernas lopp: latin och franska som fanns bredvid de nationella språken. Under Hansatiden var tyska inflytelserikt, nederländska var under 1600-talet ett språk som författare som Lucidor och Stiernhielm kunde läsa och som användes under en tid i Göteborg. Joost van den Vondel (1587-1679), den största diktaren från den nederländska guldåldern, reste till Danmark och Sverige, skrev hyllningsdikter till bl.a. drottning Kristina och hans pjäser uppfördes i Norden av holländska och tyska resande teatergrupper.
Under 1800-talet blev språk och etnicitet politiska instrument. Grimm ´bevisade´ att danska inte hörde till de nordiska språken utan till de germanska för att bara nämna ett exempel. Migrationen efter 1980 har gett oss nya litterära genrer och nya ord. Invandrarspråk fick sin legitimitet i film och litteratur och bidrog till att skapa nya identiteter.

Under 2000-talet erövrade olika nordiska genrer Europa på nytt. Efter det moderna genombrottets författare och unika författare som H.C. Andersen, Ibsen, Bjørnson og Skram, Strindberg og Hamsun, Lagerlöf, Undset og Blixen, Astrid Lindgren och Tove Jansson, blev nu kriminallitteratur och autofiktion, med Karl Ove Knausgård som främsta exempel, de stora framgångsrika genrerna. Också filmatiseringar av Henning Mankells, Stieg Larssons och Gunnar Staalesens kriminalromaner hamnade i europeiska biografer och vardagsrum, för att inte glömma de danska tv-serierna – som The Killing och Broen – som blev världssuccéer. Filmatiseringarna genererade i sin tur nya berättelser och fler filmmanus.

Sociala mediernas roll


Förutom i filmen har litteraturen gjort sitt inträde i de sociala medierna. Poeter, översättare, redaktörer, tidskrifter, recensenter, bokförlag och litterära sällskap, till och med avlidna författare, manifesterar sig på internet, Twitter och Facebook. Minoriteter och invandrare använder alltmera de sociala medierna för att bevara språk och litteratur.
De nya medierna skapar även en möjlighet för att marknadsföra kultur, litteratur och språk(vetenskap). För små språk som de nordiska kan det bli en nödvändig transit för att överleva i den akademiska miljön.

Teman

Organisationskommittén välkomnar förutom förslag till föredrag som anknyter till temat även förslag till tematiska sessioner och paneldebatter om till exempel följande ämnen:

  • Translitteraturhistorieskrivning
  • Transmigration
  • Invandrarspråk och litteratur/kultur
  • Minoritetsspråk och litteratur/kultur
  • Skapandet av nya identiteter, nya författarjag, nya litterära genrer
  • Aktörernas och institutionernas reaktion och agerande i ett förändrat litterärt fält
  • De små språkens status inom humanioria
  • Att marknadsföra kultur, litteratur och språk
  • Ny uppmärksamhet för (nordiska) myter och folktro och förmedling och mottagandet av t ex Vikingarna i dataspel
  • Nordiska exempel på interkommunikativ förståelse

Laatst gewijzigd:24 juni 2016 11:21
printOok beschikbaar in het: English