Skip to ContentSkip to Navigation
Over ons Faculteit Gedrags- en Maatschappijwetenschappen PedOn Onderzoek Familiebanden

Papiamentu

Relashonnan familiar na Hulanda i Kòrsou: Ki ta e relashon entre ousensia(lanta-/ krese sin) di tata i desaroyo di hóbennan?

Ora nos mira e diferente formanan di famia, nos ta mira ku hopi hóben no ta lanta awendia mas, ku tur dos mayor biológiko. Tin hóben ta krese serka un di su mayornan so òf ku un mayor di kriansa. I e konstelashon familiar aki tambe por kambia den kurso di tempu. Den e proyekto aki nos ta interesá spesífikamente pa sa kiko kiermen lanta sin tata biológiko.

Investigadónan partikularmente di e komunidatnan oksidental a studia e efekto (negativo) ku e ousensia di tata tin riba bienestar di hóbennan den e fase di pubertat. Te ku ainda ta tin tiki atenshon pa e fenómeno di ousensia di tata den kultura i komunidatnan kaminda ku frekuentemente tatanan sa ta ousente. Ta p’esei nos ke kompará e diferente kulturanan i komunidatnan ku otro. Nos ke puntra hóbennan i mayornan, Hulandes, Kurasoleño i Hulandes-Kurasoleño tokante nan eksperensia di a lanta sin un tata. Di e komunidatnan aki nos por siña si berdaderamente e ousensia di tata ta problemátiko. Ta pa e motibu aki e tim di investigadó ta konsistí di partnernan di universidat di Hulanda i di Kòrsou.

Nos ta kere ku nos por komprondé e nifikashon di krese sin tata biológiko den diferente konteksto kultural miho si nos por kompará e eksperenshanan di hóbennan Hulandes, Kurasoleño i Hulandes-Kurasoleño. Di un punto di bista sientífiko e proyekto aki por ta di gran balor i alabes añadí un perspektiva trans-kultural na e investigashon di e ousensia di tata. For di un bista sosial e proyekto aki ta añadí konosementu kultural di e posibel implikashonnan ku lantamentu sin tata biológiko por tin pa desaroyo di hóbennan.

Notisia, publikashon i resultado

Informatie vanuit de wetenschap:

Informatie vanuit de maatschappij:

Tim di investigadó

E proyekto tokante relashonnan familiar ta un koperashon entre Universidat di Groningen na Hulanda i Universidat dr. Moises da Costa Gomez na Kòrsou.

E tim di investigadó ta konsistí di:

- M. (Mariëlle) Osinga, MSc, Universidat di Groningen

“Debí ku mi a traha komo maestra di edukashon básiko den Karibe, mi a bira kurioso pa sa e eksperiensianan i eventual konsekuensianan di a lanta sin tata. E proyekto aki ta hasi posibel kompará tres diferente konteksto kultural, hóbennan Kurasoleño na Kòrsou, hóbennan Hulandes i Kurasoleño na Hulanda.”

- dr. O.J. (Odette) Girigori, Universidat di Curaçao dr. Moises da Costa Gomez

“Investigashon di posibel konsekuensia ku kresementu sin tata pa hóben ta hopi importante pa trahadónan sosial, desaroyadonan di maneho, siensia sosial i tambe pa e hóbennan mes ku ta lanta sin tata. Mi ta sumamente kontentu ku nos ta den e posibilidat pa hasi e proyekto aki. Mi ta ansioso pa traha huntu ku e tim di investigadó i partisipantenan."

- dr. D.D. (Diana) van Bergen, Universidat di Groningen

“Nos sa hopi tiki di hóbennan Hulandes-Karibense, i kon nan ta wòrdu eduká. Den un komunidat multikultural, ta hopi importante pa tin un bon bista kon ta bayendo ku  nos hubentut.”

- dr. T. (Tina) Kretschmer, Universidat di Groningen (P.I.)

“Pa por investigá e interakshon entre un hende su ambiente soshal i su desaroyo ta importante pa wak esaki den un konteksto mas amplio. Mi ta entusiasmá ku nos por hasi esaki den e proyekto aki, i pa siña di e tim investigadó Kurasoleño i e partisipantenan!”

- profesor. dr. M.C. (Greetje) Timmerman, Universidat di Groningen

“Mi ke kontribuí pa medio di un bon investigashon, na nos konosementu tokante di e konsekuensha di ousensia di tata pa hóbennan. Den komunidat ta eksistí hopi pensamentu tokante esaki, i generalmente  e ta negativo. Tambe nos no tin hopi informashon, di e ròl ku otronan ta hunga, manera, tanta, wela, tawela di e hóben ora e tata ta ousente, manera den famianan Karibense.”

E konseheronan sientífiko i sosial ku ta tuma parti na e proyekto aki ta:

prof. dr. A.P. (Bram) Buunk, Rijksuniversiteit Groningen, Nederlands Interdisciplinair Demografisch Instituut (NIDI) Den Haag, Universidad Católica de Santa María, Perú

Laatst gewijzigd:09 augustus 2023 10:57
View this page in: English